Varje gång katalogen uppdateras hos Vinmonopolet är det lite som att få vykort från platser man inte visste att man väntade nyheter från. Uppdateringen som registrerades den 24 oktober i år är inget undantag: 17 nya produkter har smugit sig in på hyllorna. Jag har plockat ut fem som säger något om hur brett sortimentet faktiskt spänner.
Det mest intressanta är inte nödvändigtvis den dyraste flaskan, utan den som påminner dig om varför en region har sitt rykte från första början. Dom. Arlaud Morey-Saint-Denis 1er Cru Les Ruchots 2023 är en påminnelse om att Bourgogne fortfarande är platsen man åker till när man vill förstå varför pinot noir får så mycket uppmärksamhet. Byn ligger mitt i hjärtat av Côte de Nuits, och det är en region där druvan sällan skriker – den viskar, men säger något du minns länge efter att glaset är tomt.
På den vita sidan av listan finns två flaskor som fångar min blick av helt olika skäl. Ch. Les Clauzots Blanc 2025 representerar en klassisk, fylligare vitvinsstil som passar fint nu när hösten kräver lite mer kropp i glaset – gärna till svamp eller fjäderfä i gräddsås. Eschola Azahar Vinho Verde 2025 är däremot motsatsen: lätt, nästan lite pärlande, ett vin som påminner om att Portugal fortfarande gör vitvin som inte tar sig själv på för stort allvar.
Sedan är det Pauleczki-Vin Tokaji Late Harvest Sweet 2023, ett sött ungerskt vitvin som hör hemma i slutet av en måltid, inte i början. Tokaji är en av de äldsta söta vinstilarna i Europa, och det är fascinerande att en liten flaska som denna kan rymma så mycket koncentrerad fruktsötma. Den är gjord för att delas i små glas en mörk höstkväll, inte drickas i stora klunkar.
Från Piemonte dyker Fratelli Alessandria Dolcetto d'Alba 2025 upp, ett rödvin som ofta förbises till förmån för sina mer kända grannar barolo och barbaresco. Dolcetto förtjänar ett bättre rykte: mjukt, fruktigt och lätt att tycka om, den typen av vin som inte kräver att du tänker mycket innan du tar nästa klunk – perfekt till en enkel gryta när kvällen blir mörk tidigare.
Det jag sitter kvar med efter att ha gått igenom denna omgång är att en katalogsuppdatering sällan handlar om en enda stor nyhet. Den handlar om små förskjutningar – en burgund här, en förbisedd dolcetto där – som tillsammans påminner oss om hur mycket som faktiskt rör sig i sortimentet, även under en helt vanlig vecka i oktober.
